Döden!

Har tänkt på döden ett tag nu sen mamma bestämde sig för att avliva tazzan.När jag och Jimi kom till smådjurskleniken va det som om någon knuffade till mig,fick sånna kalla kårar.När vi sen anmälde oss i receptionen så gick vi in i ett rum,men känns som någon sparkar ut mig,denna mest kalla ,oerhört äckliga känsla fick mig att inte kunna andas jag kunde inte svälja,och gråten stockade sig i halsen.Det luktade död fick jag för mig!Det va som att stå med döden öga för öga.Vetrinären frågade om jag hade varit med om något sånt här förut?Nej det har jag inte,svarade jag...Klarar inte av att vara här säger jag till Jimi och nästan springer ut.Vad hände???Har aldrig kännt såhär sen pappa gick bort.Känner mig som en idiot en riktig jävla fegis!Mår jätte dåligt,visst tänker ni det är ju bara en katt.Men för mig var det som att ha halva foten in i döden....